Utopia

Av: Thomas More

Thomas More's Utopia utkom första gången 1516 och väckte stor uppståndelse p.g.a dess starka innehåll.
Boken handlar om en påhittad ö; Utopia, där More har skapat det ideala samhället uppbyggt av några förhållningsregler, flit och människans sunda förnuft. Han sätter sig emot överklassen, välståndet och krigspolitiken samt förespråkar familje- och arbetslivet, hjälpsamhet mot medmänniskor, balans bland varor (om en stad har överflöd medan en annan har brist så ska man dela med sig utan att förvänta sig något tillbaka då man själv kan behöva något nästa gång) samt människors rösträtt (även kvinnors).

Han anser även att samhället har sin del att skylla för tjuvar och brottslingar, då de ej får någon utbildning och ej heller jobb och tvingas att leva ett syndigt liv för att överleva, då blir utkomsten att samhället först skapar tjuvar för att sedan straffa dem.

Min favoritdel var om adelsfolket där han gör några träffande synpunkter; om alla i samhället Utopia jobbade sex timmar om dagen skulle de inte bara få ett överflöd av varor, utan även mer ledig tid än dom i andra samhällen som har en massa högt uppsatta personer som inte jobbar och resten av befolkningen drar dubbla lass. Han anser även att de som sticker näsan i vädret p.g.a alla sina rikedomar, är bättre än alla andra människor på ett enda ställe: i sin egen inbillning.

Självklart är boken idag en aning föråldrad, och vad som på 1500-talet verkade som en utopi har förändrats radikalt. Kanske ett tecken på att vi börjar bli för bekväma av oss? Men han pekar även på en mängd saker, som vi lika lätt kunde tillpassa dagens samhälle som 1500- talets samhälle.

(Bilden till höger: Utopia (nyrelease -07)

En Prinsessas Dagbok 4; Till er tjänst

Av: Meg Cabot

Livet som Michaels flickvän har just börjat, men när Mias kvalitetstid med honom konstant krockar med hennes kungliga plikter så är det bäst att hon börjar förbereda sig mentalt för den dagen han gör slut, för den närmar sig med stormsteg. Iallafall om hennes farmor fortsätter att lägga sig i.

""Farmor! Hur är det med dig? Är du sjuk?"
Men farmor svarade bara med en svag röst som var så olik hennes vanliga gälla.
"Nej, jag mår bra. Eller det gör jag väl så småningom. När jag kommit över förödmjukelsen."
"Förödmjukelsen? Vilken förödmjukelse?" Jag gick fram och satte mig på knä bredvid fåtöljen. "Farmor är det säkert att du inte är dålig? Du röker ju inte ens!"
"Jag hämtar mig så småningom", svarade hon matt. "Det dröjer förstås flera veckor innan jag kan visa mig offentligt igen. Men jag är ju en Renaldo. Jag är stark och kommer att bli bra."
Farmor är ju bara ingift i släkten Renaldo, men det var ingen idé att säga emot i det här läget, för jag trodde att det hade hänt något allvarligt, typ att livmodern hade trillat ur henne i duschen eller så (det hände en av tanterna i bostadsrättsföreningen i Boca där Lily och Michaels farföräldrar bor, det händer också ofta med korna i Vår herres hage).
"Farmor", sa jag och sneglade mig omkring för att se om livmodern låg någonstans på golvet. "Vill du att jag ska ringa efter en läkare?""

(Bilden till höger: Till er tjänst -04, pocketversionen)